Yes.

Natten var hemsk. Klart tårarna rann som en flod ner för mina kinder efter att jag spenderat dagen med att tänka på min vän och hennes begravning.

Kl 02.45 Satt jag på min sängkant, om och om igen torkade jag tårarna. Jag kände hur jag var påväg in i en panikattack så jag försökte andas lugnt och samla mig.

Lyckades jag? Nej.

Stunden jag började hyperventilera insåg jag att jag inte skulle klara att vara ensam. Klockan är nu 03:05. Jag fumlar ner för trappen med suddiga ögon från alla tårar och med andan i halsen.

03:55 Har mamma äntligen lyckats lugna ner mig och jag kan bege mig upp till mitt rum igen.

Väl uppe på mig rum känner jag det starka suget att dämpa smärtan som skriker åt mig på insidan.

Rakbladet it is. Jag har bra vattentätt plåster iallafall.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Sluta vara så överdramatisk, du är inte ens självmordsbenägen. Du sabbar bara för dom som faktiskt är det." Det var en kommentar jag fick av en okänd människa när jag berättade att jag ville dö. Så var det folk som sa att jag skulle testa droger...

När jag inte är super nere och fullständigt självmordsbenägen och jag inte sitter med rakbladet i handen, händer det ibland att jag har lite energi och att jag faktiskt känner mig kreativ så älskar jag att pyssla/rita/fota/skriva/göra mina egna saker...

Jag är så jävla slut. Sjuk jävel på instagram (min privata) som börja betee sig som ett riktigt svin vilket resulterade i att jag blockade honom. Jääävlar vilken shitstorm som vänte mig. Tog ca 5min så regnade anmälningarna in, hela min instagram fuc...

Jag brukade spara alla mina selfharm bilder på min mobil men det blev för "farligt" då min mamma använder min mobil rätt ofta av olika anledningar. (inte för att snoka på mig men mest för att snoka på andra via min facebook, eller ringa samtal om hen...

Jag... vet inte. Mina känslor har verkligen gått upp och ner och in och ut. När någonting hemskt händer och man känner hur hela ens kropp skriker i smärta. Så ser man hur människor som inte är inblandad fortsätter med sin dag som att ingenting ha...